Froxen

Signaturen "Förbluffad" undrar varför jag äter och kräks - "det låter inte friskt". HAHAHAHAHAHAHA. Vad fan tror du? Jag har hat växlande ätstörningar i över 5 år. Jag är inte frisk.

Dagens vikt efter tarmtömning: 54,0kg

Det är så roligt att komma tillbaka till bloggen efter en helgs frånvaro och se att jag fått några kommentarer! Jag bli så extremt glad, och speciellt när ni skriver att ni tror på mig och att ni tycker om min blogg - självförtroende-boost out of this world typ!

Det har varit en väldigt väldigt bra helg, har inte kräkts sedan i torsdags och både fredag och lördag gick väldigt bra med relativt lite kalorier. Idag har det inte gått fullt så bra, blev tvungen att äta lunch och nu ikväll har det blivit torkad frukt och nötter. Ganska mycket också. Men det känns okej, jag kanske behövde det(?).

Imorgon ska jag till läkaren, så jag börjar inte i skolan förän 13.50. Dock blir det lunch med mamma - det känns ändå också rätt okej, jag behöver ju inte äta någon frukost så då kan jag försöka mig på lunch och middag imorgon. För övrigt har min pojkvän bestämt sig för att komma i form (han tycker att han börjar få mage..?). Då hänger förstås jag på!!

På måndagar ska vi springa (kanske runt 2-3km till att börja med), på onsdagar simmar jag (minst 1km), och sen på söndagar kör jag styrka eller yoga beroende på lite vad jag känner. Söndagar ska vi försöka ägna åt "powerwalkning" eller i alla fall långa promenader. Min pojkvän är träningsnarkoman och jag är bantare. Kan det bli bättre? Haha.

Okej, jag ska vara helt ärlig mot er. Jag kräktes idag. Ikväll, efter att jag ätit torkad frukt och nötter gick jag på en påse chips. Det och två mackor med oanständigt mycket smör på fick bli min hets och sen kräktes jag. Och det ville inte ta slut. När jag såg att bitar av min lunch kom upp slutade jag. Men det var så mycket som bara ville komma upp av sig självt, jag mådde så otroligt illa att jag knappt kunde andas. Nu ska jag försöka sova. Och försöka se det som en seger att jag bara kräktes en gång den här helgen, det ska jag i alla fall ha credd för. Imorgon ska jag inte heller kräkas och jag ska följa min och boyfriends nya "livsstil" och inte äta någonting med socker i.

Godnatt älsklingar!

... not me.

Tack för alla tips! Jag tar verkligen åt mig - har plockat fram mitt ex av Mattillåtet, bett mamma köpa hem gröt och frukt och försöker nu ta mig iväg och göra någonting efter maten. Känner mig lite duktig, simmade 1200m idag. Fast sen var jag lite mindre duktig.. Hoppas på minus imorgon trots min olydighet!

Jag har bestämt mig för att sluta kräkas. Det kommer att behövas väldigt mycket stöd för att jag ska kunna klara det här så jag skulle vara jättetacksam om ni som läser min blogg ville ge mig en liten uppmuntrande kommentar som jag kan läsa här imorgon när jag ska äta frukost (som ska stanna kvar i magen, inte bli för stor och här kommer det svåra intas på egen hand!). Snälla snälla små älsklingar, för ni är antagligen ganska små (=smala), skriv till mig. Bara en liten kommentar om hur jag ska kunna klara det här, kanske hur ni gjorde för att ta er ur kräkningarna eller tips på frukostar.
Jag behöver er!

För att jag ska kunna sluta kräkas behöver jag slippa undan en stor portion ångest, det betyder att vissa sorters mat helt och hållet måste strykas ur mitt intag av livsmedel. Men eftersom den mänskliga hjärnan tyvärr inte kan tänka "inte göra det" utan bara "göra det här" så måste jag sätta upp någon slags regel för vad som är tillåtet. Så, jag har nu alltså komponerat en vägledande lista över livsmedel som jag vet att jag i stort sett kan äta (nästan) utan ångest.

Gröna listan från Cocopop!
- Fisk
- Kyckling
- Bönor
- Ägg
- Frukt och grönt
- Gryn (havre, rågflingor, dinkel etc)
- Getost (ej vanlig fet ost)
- Mörk choklad (minst 70%, helst 90%)
- Knäckebröd
- Torkad frukt (osockrad)
- Lightläsk
- Avokado
- Buljong
(- Starka kryddor)
- Citronjuice (1 pressad citron, 3 skedar sötningsmedel, 3 dl vatten)
- Soyayoghurt

Klart att det kan bli lite svårt att följa till punkt och pricka, men man kan alltid göra ett försök.
För mig handlar kräkningarna väldigt mycket om att jag har extrem ångest. Ångesten kommer av mat. När jag äter får jag alltid panik och jag har extremt svårt att hantera känslan panik. Eftersom min hjärna under det gångna året "lärt sig" att just kräkningar är väldigt ångestdämpande är det det första min hjärna säger till mig att jag måste göra - kräkas. Självklart vill jag inte ha det såhär, hur kul tror ni att det är att stå med huvudet i toaletten varje dag (idag har jag faktiskt inte kräkts)? Det har kommit till den punkt där jag förstått att det är hetsätningarna och kräkningarna som gjort att jag gått upp i vikt. Hade jag aldrig börjat kräkas hade jag antagligen fortfarande vägt runt 46kg. Det var ju sorligt att jag gick upp 9kg.. Tycker ni inte?
Hjälp mig. Skriv en kommentar och uppmuntra mig! Ni som klarat av att sluta med kräkningarna vet hur mycket stöd det krävs för att klara det. Ensam är inte stark.

Idag har jag träffat en av min pojkväns mer intressanta vänner. Väldigt karismatisk kille på 19år.
Grejen med honom är att han är väldigt trasig. Fast på ett bra sätt.. om det nu finns något sånt.
Han är väldigt agressiv, men han använder det här för att bestraffa folk. och då mestadels män som har till exempel våldtagit barn, kvinnor eller helt enkelt misshandlat ett djur. Jag gillar honom, han skulle aldrig göra en fluga förnär om flugan inte först slog honom eller någon han bryr sig om.

Fick i övrigt reda på att jag har kursprov i franska på torsdag.
Det gör mig allt annat än lugn...

Dagens mat
helt okej, men jag måste skärpa mig om jag ska kunna gå ner i vikt
Imorgon ska jag simma 1km efter skolan!

Åt stor jävla frukost, mådde piss men gick till skolan. Första lektionen - kemi. Laborerade och skrev anteckningar. Gick ut från lektionen och inser att jag har först en timmes hål, sen en timme teori gymnastik (jag får inte ens bränna några kalorier!) och sen en timme hål till! Jag går hem. Funderar på vägen hem om jag ska äta lunch. Kommer hem och gör iordning lunch. Äter. Lite till. Lite till. Lite till. Proppmätt!
Kräkas kräkas kräkas.

Nu väger jag 54,6kg. Fetto.

Ska gå ut och röka lite, sen måste jag nästan kolla vilken buss jag måste ta för att komma tillbaka till skolan i tid till min matematiklektion. MatteB. Kul kul, och det är kursprov nästa vecka. Överlever jag? Skulle inte tro det..

Måste hitta något sätt att komma undan middagen ikväll, vill inte äta mer alls. Någonsin.

Nu är jag hemma igen! Skönt är väl kanske ordet jag letar efter? Nej, min familj är ju här hemma och nu är jag helt enkelt tillbaka i helvetet. Fan. Och inte har jag gått ner någe i vikt under helgen heller.. Tror jag. Boyfriend påpekade dock idag att min rumpa har blivit mindre och fastare! Woho för det plus-poänget!

Dagens intag
1 liten klick havregrynsgröt, 1/2 banan, 1 grov smörgås med ost, 2 knäckebröd med ost, 1 äpple, fun light, godis, några chips.
Det där med fisketurer är ju trevligt, men det begränsar ju möjligheterna att välja vad man vill äta..

Jag tror jag har gått upp i vikt igen.
Fast, okej, jag har mens. Det kanske bara är naturligt?
Imorgon åker jag iväg över helgen,
med boyfriend men utan internet. Håll ut!

Måste se till att gå ner i vikt under helgen.
Måste se låga siffror på söndag/måndag.

Godnatt.

Igår kväll somnade jag till musik. Och då kom jag att tänka på en sak, jag slappnar mycket lättare av om jag får lyssna på lugn musik innan jag somnar. Det hindrar mig från att älta dagen och alla misstag, då kan jag bara glida in i sömnen. Kanske skulle vara någonting för er att testa?

Skola idag, åker med en senare buss så jag kommer 15 min sent, jag orkar inte skynda mig idag. Ska äta lite frukost snart, frukt och kanske lite yoghurt. Te och vatten. Och lite vitaminpiller. Vägde mig idag, är tillbaka på ruta ett nästan - 54,7kg. Helt okej, med tanke på gårdagen egentligen. Shit. Nu måste jag hitta kläder att skyla min kropp med.

Har suttit i nästan två timmar och skrivit på min uppsats om Algeriet som ska lämnas in imorgon. Jobbigt! Men nu är jag i varje fall nästan klar! Jippi för mig!

Åkte och köpte FUN light strawberry, det var riktigt länge sen. Minnen.. Mmmm. Jag har druckit nästan 4 pints nu, så jag är kissnödig hela tiden. Har ätit lite godis också, höll på att svimma så jag kände att det var värt det. Funderar på att gå och ta en macka eller så. Jag vill inte att min förbränning går ner mer nu, jag måste hålla den igång! Och jag går faktiskt ner mer i vikt när jag äter någorlunda regelbundet.. Konstigt.

Funderar på att börja en fasta, fick idéen från Slipover här på sidan, hon kör på en 10-dagars detox. Den verkar intressant. Men det är så svårt att göra såntdär när jag bor hemma med familjen som fortfarande håller stenkoll på att jag äter.

Ska gå och ta en macka, duscha och skriva klart arbetet. Sen måla naglarna?

Är simning en bra träningsmetod?
Från vad jag har hört använder man hela kroppen, alla muskler i stort sett, och det är ju väldigt skonsamt mot mig som har dåliga knän. Plus att man slipper äckligt svett!! Så, vad vet ni?

Jag vaknade imorse och bara kände att jag måste få kräkas. Så, jag hävde i mig en portion nudlar,1,5 liter glass och lite annat som jag hittade. Sen kräktes jag. Underbart, not. Men okej, jag är ledig idag. Måste bara skriva ett arbete på 1 A4 och röka. Och juste, duscha och sen typ bara fördriva tiden tills min boyfriend kommer hem. Patetiskt, men jag bara längtar efter att få vara i hans famn och glömma hur jobbigt allt kan vara.

Shit. Jag orkar verkligen inte. Nu måste jag ut och röka på balkongen.

Jag vill faktiskt inte gå in på vad jag gjorde där, men det var på "förhör". Gick väldigt lugnt till och avslutades med att min pappa hjälpte förhöraren(?) med vilka formler han skulle använda för att bestämma lutningen på sin trappa som han skulle bygga.
Får svar från dem om någon vecka eller så..

Jag och boyfriend hade en jättefin gråtattack idag. Båda låg och grät i hans säng. Kul. Men det kan faktiskt ha varit väldigt bra att vi gjorde det, vi pratade om jobbiga saker - gällande våran relation och våra vänner/omgivning och även våra båda diagnoser (som inte precis underlättar ett normalt förhållande...). Men som boyfriend sa sen "Det blev ju en ganska fin kväl.. på ett lite konstigt vis kanske". Huvudet på spiken, pricken över i:et och sånna saker.

Imorgon är jag ledig! Det betyder typ minst tre inlägg. Woho.

Någon som har ett arbete om konflikten i Algeriet att delge mig?

Nu är jag färdig med det. Bra. Då kan jag återgå till att äta ingenting. Typ. Hela den här veckan kommer jag att ge järnet! Det blir simhallen efter min enda 2,5 timmars lektion imorgon och bara middag och kaffe + vatten under dagen. Ska åka till skolan med samma tåg som boyfriend, så jag ska försöka få honom att köpa cigg åt mig. Sen blir det viktnedgång.

Min vecka
Måndag: simma + kaffe, vatten, cigg(?) och middag
Tisdag: stretcha + ev frukost och middag, kaffe, vatten
Onsdag: skriva uppsats om konflikterna i algeriet
Torsdag: simning(?) + ev frukost, middag och kaffe, vatten och cigg
Fredag: Ingen frukost, middag på kvällen(?), åker iväg med boyfriend och hans familj. Massa vatten!
Lördag: ingen aning
Söndag: ingen aning

Quod me nutrit, me destruit

Jag vägde mig. Nästan 56kg. Det är inte okej. Inte nånstans.
Imorgon ska jag gå ner i vikt. Och dagen efter den.
Och dagen efter den.
Och dagen efter den.
Och dagen efter den.

Jag vill dö. Jag vill äta och jag vill kräkas. Jag kan inte väga så här mycket.
Jag har alltid varit "den smala", nu är jag fet.
Hade jag inte fått bulimi hade det här aldrig hänt. Nu måste jag svälta mig tillbaka.
Jag klarar inte av att vara fet. Jag måste bli smal.
Den här veckan får det inte gå fel, det måste bli minimalt med mat.
Jag känner i kroppen att jag gått upp i vikt, det är inte bara matvikt den här gången.
Jag är tjock.

---

Uppdatering. 00.25
Ätit. Spytt. Hävt i mig en liter vatten.
Beredd på nytt liv. Mindre tjock alltså.
Imorgon blir det vatten fram till middan.
Och kaffe.
Måste minska minst 6kg på typ en månad.
Pallar inte.

Jag har funderat lite och kommit fram till att jag inte riktigt trivs med mitt korta rufs till hår.

Jag gillar att boyfriend sover hos mig - för då har vi ofta morgonsex.
Faktiskt, det är en av de bättre formerna av sex. Tycker i varje fall jag.

Idag har jag ätit: 1,5 ostmacka + citronjuice + en liten bit kyckling + pastaskruvar + lite lite sås. Frukost och lunch.
Föresten så har jag nästintill utvecklat fobi för att väga mig, jag blir rädd av att bara tänka på att göra det. Jag vill verkligen inte ställa mig på vågen och få det bekräftat (att jag är feeeet).

Jag är ensam den här eftermiddagen, boyfriend är hos släkten och firar någons födelsedag och familjen är visserligen hemma, men de sköter sig själva väldigt fint. Mina planer är väl egentligen att ta hand om mina fötter och händer som ser helt misshandlade ut och sen att åka och lämna tillbaka en film. Chill. Men ja, jag vet inte riktigt vad jag borde göra först. Åka och lämna filmen osminkad och nästan oklädd eller göra mig fin och sen åka ner. Är jag så här ytlig?

Först 53,8 och nu 54,6. Det är inte okej att jag har gått upp igen. Sure, det är nog bara matvikt och jag kommer kunna göra mig av med det på nolltid men det är fortfarande jobbigt och ångestskapande.

Jag har inte kunnat skriva så mycket i helgen ännu eftersom jag åkte hemmifrån på tordag morgon och kom hem förtst nu, lördag eftermiddag. Skönt att slippa familjen och bara umgås med boyfriend och vänner. Välborg innebar cigg och två starköl. Helt okej. Igår åt jag lite omelett med ost och tomat, 1/2 club sandwich-baguette, godis och cola light. Idag har jag hittills ätit två smörgåsar med ost och tomat, lite godis och druckit vatten. Känns väl helt okej ändå. Ikväll blir det kyckling och pastasallad. Problemet är väl att det är filmkväll hemma hos F och boyfriend vill köpa godis och dela med mig. Frestelse som nästan är kriminell. Lite godis kan jag hantera, men det har jag redan ätit idag - så hur ska det gå?

På fredag (den 8 maj) ska jag se siffror under 54,0kg. Vi kan kalla det ett mål. Jag vägrar vara fet nu när sommaren är på intåg!

Håller för övrigt utkik efter bantningspillren som ska börja säljas på apoteket - de som jag nämnde i förra inlägget.

Nytt bantningspiller på Apoteket
http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/article5029897.ab

Kalorier i glass
http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/viktklubbse/article4982835.ab

Så här mycket bränner du i motionsslingan:

Gång: Går du i promenadtakt i en timme har du bränt ungefär 160 kcal, men lägger du till ett par stavar och ökar takten kan du komma upp i drygt 300 kcal på samma tid.

Cykla: nära 400 kcal i timmen.

Jogga :nära 500 kcal i timmen.

Springa: Springer du en mil på en timma har du också bränt hela 750 kcal.

Så här mycket bränner du när du tränar bollsporter:

Squash: Orkar du hålla ut i en timma har du bränt drygt 600 kcal.

Fotboll: På en timmas social träning har du gjort av med 560 kcal.

Basket, innebandy och tennis: Bränner alla tre ungefär 400 kcal i timmen.

Så här mycket bränner de olika passen på gymmet:

Aerobics: 300 kcal på en timme

Body Pump: Nära 400 kcal i timmen

Spinning: 350 kcal i timmen.

Step up: 425 kcal i timmen.

Källa: Aftonbladet.se

Jag och boyfriend låg i hans säng. Gjorde väl ingenting speciellt. Han höll om mig.
Jag fick en panikångest attack.
Det var nog en av de värsta hittills faktiskt. Jag kunde inte andas.
När jag försökte andas in snörpte det åt i halsen och jag fick ingen luft,
det kändes som om någon försökte strypa mitt hjärta.
Boyfriend, som utbildar sig till brandman och därför har grundläggande kunnighet i hantering av just sånt här, höll min hand och försökte få mig att andas normalt. Andas in, andas ut. Helt lugn. Jag förstår inte. Han borde tycka att jag är konstig, men han bara kysste mig och höll om mig när jag frågade sen när jag lugnat ner mig.
Men det här var en av de värsta sakerna jag varit med om. Jag har fortfarande svårt att andas och mina revben gör fruktansvärt ont. Men jag har i varje fall inte känslan av att någon stryper mitt hjärta längre..

Någon där ute på nätet undrade om jag hade fått några fler diagnoser förutom anorexia. Grejen här var att jag var tvungen att tänka efter lite, jag kommer inte ihåg så mycket från tiden när jag var som sjukast förra gången. Det är som att min hjärna klippt bort flera år ur mitt liv. Jag kommer ihåg vissa saker, som små minnesbilder, men andra saker kan vara helt borta. Därför är det svårt när någon kompis säger "... kommer du ihåg den gången, det var så roligt?" och jag inte kan dra mig till minnes.

Men för att komma till pudlens kärna då, mina diagnoser.
Först fick jag UNS, det gick väldigt snabbt från att jag utvecklade ätstörningar tills det att mina föräldrar tog mig till BUP och sedan vidare till Capio. Kort efter det ändrades min UNS till anorexia, då utan bulimiska inslag. Ungefär i samma veva fick jag en depression diagnostiserad och fick då anti-depp utskrivna. Vidare har jag även panikångest (den har lättat lite nu, men förut var det väldigt jobbigt), insomnings svårigheter (om man nu vill kalla det en diagnos kan man tvista om, men jag har i varje fall fått "hjälp" för det, som i och för sig inte fungerade), fobi för bakterier och så vidare har jag också fått stämplat i min journal. Hm. Nu på senare tid har min ätstörning omkatigoriserats till bulimi med anorektiska inslag. Sorligt. Men jaja, jag klagar inte - bara jag blir smal någon gång!

Hoppas det gav lite svar, känner att det kanske blev lite rörigt.
Vikt: 54,2kg